Vi har debatterat lagen om ett personligt tjänstemannaansvar i många år. Åsikterna och påståendena är många. Effekterna av våra aktioner har uteblivit oavsett vad vi än har gjort!
Men – alla problem har ett svar! Det gäller bara att komma på det!
Man kan stämma en handläggare personligen om denne vållar skada medvetet vilket går mot gällande lagar och regelverk! Nyckeln till ansvarskrävandet finns att hitta i vilka befogenheter handläggaren har formellt tilldelats.
Bakgrunden är följande och sakkunniga har hjälpt oss att hitta nyckeln!
Svaret finns i att Sverige är ett medlemsland inom Europeiska Unionen, en union vilken vilar på en överenskommelse av fri rörlighet av varor och tjänster. EU reglerar hur ansvaret ser ut i medlemsländerna, regelverket står över nationell lag.
Registrering av företag, myndigheter och institutioner är ett krav utan undantag, handläggning av ärenden hos myndigheter är definierat som produktion av tjänster inom EU. Därav måste myndigheter uppge vilka/vem som är ekonomiskt och juridiskt ansvariga för tjänsteproduktionen och registrera sig med ett unikt namn och ett unikt organisationsnummer. Organisationsbeviset finns att begära ut hos Statistiska Centralbyrån. Registreringen är ett rättssäkerhetskrav för att “kunder”, som behöver varor och tjänster, ska kunna kräva ekonomiskt och juridiskt ansvar av producenten vid skador och felaktigheter inom EU på samma villkor. Nu vet vi varför vi kallas “kunder” – sjuka eller friska!
I ett registreringsbevis står det alltid vilka som är ansvariga för ett företag och kan krävas ansvar, men när man beställer ett registreringsbevis för myndigheter saknas det information om firmatecknare och den som är egentliga huvudmannen.
Det har myndighets-Sverige med regeringens goda minne löst på följande sätt:
- man registrerar myndigheten i laga ordning i enlighet med EU´s krav
- regeringen utser en myndighetschef vilken delegerar befogenheterna inom myndigheten
- myndigheten skapar två “interna dokument” vilka reglerar ansvarsfördelningen – delegationsordningen och arbetsordningen (kan heta lite olika beroende på vilken myndighet det handlar om)
- dessa dokument är allmänna handlingar och kan begäras ut av den enskilde – men vilka inte basuneras ut av vare sig myndigheter eller politiker – för att se hur befogenheterna är delegerade och av vem
- har den enskilda tjänstemannen gått utanför sina uttalade befogenheter är det ett personligt ansvar, eller så måste denne påvisa att överordnade tvingat denne att utföra aktiviteter mot gällande lagar och regelverk
- om tjänstemannen är oskyldig kan man kräva ansvar av de överordnade vilka frångått sina befogenheter
- om ingen ansvarig finns i denna kedja faller ansvaret på myndighetschefen vilken är ansvarig för delegationsordningen gentemot regering och Riksdag
- sådana avsteg från ansvarsordningen är ett ärende för EU
Hur kan man då kräva juridiskt och ekonomiskt ansvar återkommer vi om i nästa blogg.
2022-04-19 Seija Berglund